Ljus före en fysiker

Det vi kallar ljus är en form av energi som strålar ut från en ljuskälla, exempelvis solen eller en glödlampa. För fysikern är ljuset elektromagnetiska vågrörelser där vågrörelserna har varierande längd.

I dagligt tal anges synligt ljus som den strålning som ligger inom våglängdsområdet 380-780 nanometer. Strålning med kortare våglängd kallas ultraviolett (UV-ljus) och är osynlig för ögat men ger oss solbränna. Strålning med längre våglängd kallas infraröd (IR). Även den infraröda strålningen är osynlig för ögat men uppfattas som värmestrålning. Den synliga strålningens olika våglängder representerar olika färger. Det är dessa färger vi kan se i en regnbåge eller när ljuset delas upp i ett prisma.

Ett föremåls ytstruktur gör att vissa våglängder reflekteras, andra absorberas. De reflekterade våglängderna skapar tillsammans den färgupplevelse vi får av ett föremål.

Det är hjärnan som ”ser”

Det är först när ljusstrålningen påverkar nervcellerna i ögats näthinna som vår bild av omgivningen skapas – i hjärnan. För att detta ska ske krävs att ljus, via ögonlinsen, samlas på näthinnan.

En muskel utför arbetet med att förändra den kupning i linsen som åstadkommer rätt fokusering. Denna förmåga avtar med stigande ålder. Personer över 40 år kompenserar detta med läsglasögon och bättre ljus.

Hos ett nyfött barn är linsen helt transparent men med ökad ålder grumlas den. Även av denna anledning behöver ett åldrat öga bättre ljus än ett yngre. Grumlingen gör också att ljuset sprids inne i ögat och känsligheten för bländning ökar.

Pupillen är den öppning varigenom ögat släpper in ljus och där pupillens öppning ökar under svaga ljusförhållanden och minskar vid stark belysning. Även vid korta betraktningsavstånd minskar pupillen. Mer ljus krävs alltså för arbeten nära ögat.

Ögats näthinna består av tappar och stavar. Tapparna står för färgseendet och sitter tätast i gula fläcken. Stavarna har hög ljuskänslighet och träder i funktion vid låg ljusstyrka. Stavarna registrerar ljusets gråtoner mellan svart och vitt.

En äldre person besväras mer av bländning än en yngre. Dessutom är det äldre ögats förmåga till anpassning efter belysningsförhållandena sämre. Vid arbete som sker i mörker är det därför viktigt att man kan justera ljusstyrkan på instrumentbelysning och liknande.

Bra belysning – en lönsam investering

Ofta låter man enbart tekniska argument utforma en ny arbetsplats på bekostnad av ergonomiska. Forskning visar att bra ljusergonomi i de allra flesta fall är lönsam. En viktig åtgärd för att uppnå goda produktionsresultat är att ta hänsyn till belysningen på ett tidigt stadium i ett projekt. Bra belysning kan vanligtvis åstadkommas med enkla medel.

Precisionsarbeten och arbete med rörliga föremål kräver mycket ljus på rätt plats, men för mycket ljus eller felriktat ljus ger bländning och kontrastproblem. Bländning leder alltid till sämre arbetsprestation. Det finns tre typer av bländning: direkt bländning, reflexbländning och kontrastbländning.

• Direkt bländning
  Ljuset ska aldrig träffa ögat direkt. Om själva ljuskällan kan ses föreligger direkt bländning.
• Reflexbländning
  Reflexbländning föreligger när ljuset från en lampa reflekteras i någon yta inom synfältet.
• Kontrastbländning
  Denna typ av bländning uppkommer vid för starka kontraster i synfältet.
  En god regel är att luminansen i det inre synfältet, där objektet finns, bör vara tre gånger högre än dess omgivning, som i sin tur bör vara tre gånger ljusare än periferin. Övergångar mellan ytor med luminansförhållanden på 1:5 ger en nedsättning av synförmågan som är lika stor som när belysningsstyrkan minskar från 1000 till 30 lux. Ögats adaption störs och ögat tröttas onödigt snabbt.

Rätt färgåtergivning

Ljusets sammansättning är viktig för rätt färgåtergivning. Dagsljus ger en färgåtergivning som vi uppfattar som naturlig. Färgåtergivningen för LED-belysning med LED-chip av hög kvalitet är numera av högsta klass, fullt i nivå med de klassiska halogenglödlamporna.

Individuell anpassning

Belysningens styrka måste alltid anpassas till arbetets art. Två olika arbetsplatser kan inte förutsättas ha samma krav på belysning. Inställningen av ett svarvstål kräver exempelvis en belysningsstyrka på 3000 lux medan vanligt kontorsarbete endast behöver 1000 lux. En 60W glödlampa ger på 40 cm avstånd 600 lux.

Belysningen av ett arbetsområde eller arbetsobjekt måste alltid samverka med allmänbelysningen i en lokal. Å andra sidan kan allmänbelysningen aldrig ersätta den till arbetsuppgiften och individen anpassade platsbelysningen.

En bra utformad platsbelysning minskar behovet av stark och dominerande allmänbelysning, som då kan dämpas. Rummet blir därigenom behagligare att vistas i och mindre effekt behöver installeras.

Positiva effekter

Rätt utformad arbetsplatsbelysning ger positiva effekter både på personal, prestation, felfrekvens och energiförbrukning – nog så viktiga faktorer var och en för sig i varje verksamhet. Att planera så att grundkraven för bra arbetsplatsbelysning blir uppfyllda kan alltså löna sig på många olika sätt.